Väl valda ord

Vissa sanningar i livet kan bara sägas med Bruno K Öijers ord, i hans dikter. Hans nya diktsamling Svart som silver (här recenseras den i DN) känns som något jag längtat efter länge. I Babel igår intervjuades han om livet, döden och ensamheten. Och om det amerikanska presidentvalet. Han sade att han inte blir imponerad förrän en homosexuell indian blir president i USA. Precis.

En annan som ofta slår huvudet på spiken är Bodil Malmsten. Det vardagliga och privata får plats i hennes texter. Det nordiska missmodet, den svenska melankolin eller bara det allmänna missnöjet skildrar hon i sitt inlägg En misslyckad fruktsallad på Finistère.se: "Det kunde varit värre, men det var inte ens illa nog."

En favoritdikt ur Öijers Dimman av allt (2001):

när jag vrider om nyckeln
till min lägenhet
känner jag ibland att jag tränger mej på
att jag kommit hem för tidigt
och utan att förvarna
jag står kvar
väntar innan jag öppnar dörren
det främmande osynliga
måste hinna ställa tillbaka stolarna
och plocka undan
ta med sej alla sina saker
innan jag går in
och låtsas att jag ingenting ser
ingenting vet