Han tog henne i sina armar och kysste henne länge och lidelsefullt. - Jag är så lycklig, viskade hon andlöst. Clark älskade henne och hon kände på sig att det inte skulle dröja så länge innan han friade till henne. Det skulle ju bara vara en naturlig uppföljning av det hela liksom... - Du måste gå in nu, sa han och kysste henne på pannan, annars står du och blir förkyld. Hej då Helen...
För någon sommar sedan gjordes ivriga bokfynd på Yngsjö loppmarknad. Med förtjusning roffades en hög åt med fantastiska titlar och omslag. En hög som jag nu plöjt igenom. Böckerna tillhör bland annat den Vita serien, en bokserie bestående av romantiska böcker som utspelar sig i sjukhusmiljö. Serien utgavs av Wennerbergs förlag och mellan 1963-1991 utkom 326 volymer. Det är så brutalt dåligt att man bara inte kan låta bli. Och vad är väl Cityakuten och Grey´s Anatomy mot detta? När jag gick i mellanstadiet fullkomligt plöjde jag igenom Dean R Koontz (och det var inte för att jag gillar övernaturliga rysare) och Flambards (och det var inte för att jag tyckte om hästar), utan enbart för de smarriga kärleksstyckena. Hade jag varit bibliotekarie under "den goda kvalitet"-perioden så hade jag nog blivit lika portad som dessa böcker raskt blev. Idag är ju återlämningshyllan av kiosklitteraturen, eller skräplitteraturen och massmarknadslitteraturen, på jobbet alltid sprängfylld. Och det är ju även flertalet deckare man skulle vilja klämma in där, de där som ändå alltid har samma intrig med action, en hårdhudad kommisarie och så lite lovelilove.
Betänk även dessa kinky titlar som också ingår i den vita serien:
Hennes favoritläkare, Doktor på safari, Varning för doktorn, Doktorns slavinna
Man blir ju nästan generad...
2 kommentarer:
Jag hoppas din lille doktor ingâr i tonârsrekommendationerna
Självklart. Det är ett stående inslag på alla mina bokprat under hösten. Har även slängt ut all "kvalitetslitteratur" och klassiker till förmån för dessa fantastiska frosseriböcker.
Skicka en kommentar