28 oktober 2008

Obehagsläsning


Apropå obehagliga läsupplevelser. En av barndomens mest lästa bilderböcker. Både jag och min bror ville höra den om och om igen trots att vi tyckte den var konstig och nästan lite otäck: Tomanis liv av Christine Nöstlinger. Som handlar om två lydiga och väluppfostrade flickor med flätor som får en bok av sina föräldrar. Den handlar om Tomanerna. Flickorna förvandlas gradvis till uppsvällda blå varelser med tovigt hår som hittar på en massa bus och springer omkring nakna. Det var något med de runda blå kropparna som jag tyckte var läskigt. Och att föräldrarna också blir tomaner. Och att de bara gör fel hela tiden, bryter mot det där man hade lärt sig var rätt. Men mest var det bilderna tror jag. Jag vet att jag kunde stirra på dem jättelänge. Korta, tjocka, svällande små troll. Hu!

10 kommentarer:

Full bokhylla sa...

Åh, den minns jag! Sedan har jag min läskigaste läsupplevelse någonsin: boken om Buhuerna (vet inte exakt vad titeln var). Tänkte gräva fram den när jag är hemma nästa gång! Scary!

Jennie sa...

Ha ha, vad roligt. Denna bok diskuterades på krogen förra helgen. Ett kompis-syskonpar berättade mkt engagerat om denna bok. Extrem 70-talsfrihetsanda om att bryta ut från normerna. Måste läsa den.

Mäla sa...

"NÖRDBLOGGARE TRÄDER FRAM: Det är JAG som är SYSKONPARET!"

Ha ha, sweet! Så här ser min utgåva ut, boken kan som jag har förstått det heta både "Tomanis liv" och "Tomanernas liv", stämmer detta? Den här boken tillsammans med "När barnen tog makten" och "Per, Ida & Minimum", parat med närsynthet och svår laktosintolerans har gjort mig till det praktexemplar till kärnkarl jag är idag. Onyanserat klasshat och mjuka, fuktiga slidor - det är fan livet det! Snubbelpatrullen 4 motherfucking ever!!!

PS Klicka här för knallhård Tomaniporr som skulle få självaste Claes Elfsberg att rodna som en skolflcka. OBS NOT WORK-SAFE !!! DS

Mäla sa...

Försöker igen. Alltså:

Tomaniporr

Per, Ida & Minimum

ida sa...

åh, ida, per och minimum! HUH! skrämselbok nr 1, tyckte det var så sjukt pinsamt att hon i boken som var så intresserad av sex hette samma som jag. usch!
och jag vill inte ens tänka på vad freud skulle sagt om det faktum att jag nu är tillsammans med en...per.
hu. mina barn ska bara få lära sig bamseversionen "inatt kramades bamse och brumme-lisa extra länge"

Anonym sa...

Denna blogg ÄR bäst bland bloggar som diskuterar barnböcker, hurra för Textappeal!
T ex fick jag nu via er komma i kontakt med "mäla" - en ny favorit!
Jag övertalade häromåret En Bok För Alla att ge ut "Tant Mittiprick" med Maurice Sendaks teckningar och skrev efterord. Jag trodde att det skulle medföra en massa reaktioner för och emot den uppfostrande tanten. Men jag har inte hört något?
Vad tycker 2000-talets barn, lärare, bibliotekarier om pedagogiken och humorn? Berätta!
Annars är min erfarenhet, efter att ha diskuterat med massor av lärare/bibliotekarier om vilka böcker som förtjänar att bli klassiker, att de barnböcker som av en del vuxna är MEST älskade och av andra vuxna MINST älskade är Muminböckerna.
"Jag tål bara inte de där trollen" har jag hört mången förskole- och skollärare säga med harm.
(Fast ofta har de som uttrycker sitt obehag bara sett Mumin på teve och inte läst en enda kapitelbok ....)
Lena K E

Moa sa...

Jag har hört från kompisar att Mumin-böckerna varit en av barndomens riktiga skräckupplevelser. Att man inte förstod, tyckte att figurerna var läskiga osv. Och att Mumin mest skulle tilltala vuxna.
"Vem ska trösta knyttet" var en personlig favorit när jag var liten, jag både skrämdes och förtjusades. Bilderna är ju ganska otäcka. Just kontrasten med den lilla ensamma figuren och så alla märkliga varelser...
Apropå Mumin.

Mäla sa...

Full: Buhuerna minns jag både tydligt och diffust på en och samma gång. De var onda va? Och rätt många? Bröt de sig in i någons hus, eller hur var det? Jag får någon slags bild av Gremlins korsad med Night of the Living Dead.

Ida: Ha ha ha! Snyggt!

Anonym: Med smicker kommer du ingenvart. Jag svarar dock bra på såväl cold, hard cash som smuggelcigaretter.

Moa: Gillar man inte Mumin så gillar man ju inte livet. Min dröm är att komma över en uppsättning av de där stora, sköna klotbanden (serierna) som man lånade när man var liten. De är tyvärr både dyra och svåra att hitta. Tills drömmen blir sann finns ju Drawn & Quarterlys utmärkta samlingar, och numera efter vad jag kan förstå även Alfabetas.

Anonym sa...

Hej hejsla mumintrollsla!
STORA BOKEN OM MUMIN måste väl tävla med franska Afrikanen om att bli årets julklapp?
I stora muminboken får vi ju inte bara njuta av tre bilderböcker, smått och flott från kapitelböckerna, en tecknad serie, visor från Mumindalen utan också Muminmammans kokbok samt ett muminlexikon:
Från A(ngostura) till Ö-(spöket).

Det är bister höstkväll så Lena KE piper med Vifslan:
"Vi frysla hemskla, komsla hemsla,dricksla varmsla rom!"

Jennie sa...

Vi hade ju mumintema på kulturhuset för ett år sedan (jag läste ju tom muminsaga på TV, lokal kanal, göteborg och var utklädd till Lilla My en hel dag) Det var väldigt blandade reaktioner från föräldrarna, skräckförtjusning, motvillighet, återupptäckarglädje eller bara förvåning, men den nya lilla generationen verkade älska muminfigurerna.