Zhuang kommer till London från den kinesiska landsbygden. Med sig har hon sin ordbok, Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok. Hon kan nästan ingen engelska. Hon känner ingen i staden. Från lugn kinesisk landsbygd till hektisk storstad är steget långt. Kulturkroken blir total. Det handlar inte bara om språket utan kultur, vanor och hur man beter sig i olika situationer. Öst möter väst, med allt vad det innebär. Zhuang möter en man och blir förälskad. Det är den första stora kärleken.
Det här är inte bara en bok om kulturella möten och språk, utan lika mycket en kärlekshistoria. En kärlek inte helt utan komplikationer. Till slut är det kanske också de kulturella skillnaderna som lägger krokben för relationen. Boken skildrar även kollisonen mellan västerländsk individualism kontra österländsk kollektivism. När mannen är bortrest läser Zhuang hans dagbok. De delar väl allt, eller hur? Han blir arg och anklagar henne för att invadera hans privatliv. Hon har svårt att förstå vad privatliv är, eller vad det överhuvudtaget innebär. I Kina lever man ju tillsammans och delar allt.
Jag tyckte speciellt om hur man som läsare kommer nära Zhuangs inre. Man känner verkligen med henne i hennes strävan att förstå. Kritiken kring boken har kretsat kring hennes naivitet. Inget som störde mig, snarare skulle jag säga att det är ganska naturligt med missförstånd i en helt ny kultur? Citaten från ordboken i början av varje kapitel ger en bra effekt till hennes känslotillstånd. Samtidigt får man en inblick i kinesisk kultur och synsätt. Kulturkrockarna skapar komiska höjdpunkter, parallellt med en fin och vemodig kärlekshistoria. Dessutom märkte jag plötsligt hur språket blir bättre mot slutet, ett effektivt och snyggt sätt att skildra hennes språkliga utveckling. Sen är ju boken så snygg också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar