Rysligt och roligt

Kapten Svarteks grav av Lena Ollmark & Mats Wänblad (2008) är en riktig spökhistoria. Karl bor i Krabbsjögrund där man strax ska fira 500-årsjubileum. Man ska sätta upp en pjäs om hur staden grundades, baserad på legenden om hur flickan Lilly vågade sig in i träsket och hittade amuletten som skänker lycka och framgång. Men amuletten släpper också loss ondskan och girigheten hos människorna. I berättelsens nutid får Karls kompis Sara rollen som Lilly, något man snart inser inte kommer sluta väl. Hon blir som förbytt och börjar gå i scenkläderna dag som natt. Särskilt natt, då hon beger sig till kolerakyrkogården och lägger en vit lilja på Kapten Svarteks grav. Nutid varvas med gamla legender och spökhistorier som på ett eller annat sätt upprepar sig i nutiden. Berättelsen är kryddad med en del otäcka detaljer: det är gott om hängda och drunknade människor som går igen. En bra, kuslig och spännande rysare för barn.

Grodnapparen (på svenska 2008) är tredje boken som Angie Sage skrivit om Araminta Spookie och hennes äventyr. Här ska Araminta rädda några akrobatiska grodor som försvunnit, eller blivit grodnappade. Till sin hjälp har hon bl a spöket sir Horace som skramlar runt i en gammal rustning (eftersom han är en riddare kan han inte låta bli att hjälpa en dam i nöd och måste därför hänga på när Araminta listigt ber honom). Det är tänkt som en rolig berättelse men den faller lite platt tycker jag. Mycket beror på att den ironiska tonen hos Araminta inte riktigt når fram. Jag är inte heller särskilt förtjust i illustrationerna som tillför mycket lite till berättelsen. Det blir mest lite smågulligt.