Petter Lidbeck har (hittills) skrivit sex böcker i deckarserien Tre tjejer. Jag har läst de tre senaste; Den hemliga koden (2007), Den döde sonen (2008) och Den vita kameleonten (2008).
Jag imponeras av Lidbeck. Han tar verkligen barn på allvar och väjer inte för svåra ämnen. Allt man som barn (och människa) konfronteras med idag genom media och andra intryck, får plats i hans böcker. De tre tjejerna, berättaren Pella och hennes bästisar, tvillingarna Tyra och Siri, som ibland leker detektiver, befrias från allt typiskt "flickigt". Men Lidbeck gör dem inte därför till pojkflickor. De är helt enkelt barn. Barn som går i skolan, går ut med grannens hund, går på stan och äter glass, går på bio, myser med mamma i soffan, surfar på Internet och funderar på massor av saker. Som vänskap, kärlek, utseende men även krig, våld och ondska. Och de tillåts också vara barn när de löser brotten. För de missförstår ofta, luras av elaka människor som utger sig för att vara snälla, vill väl men gör fel ibland. Och allt detta diskuteras förstås i böckerna; hur man kan bli galen av sorg, att ensamma människor kan bli lite konstiga och att vissa människor kan göra onda handlingar, helt utan anledning eller pågrund av sin egen osäkerhet osv. Samtidigt är böckerna spännande och överraskande. Vänskapen mellan tjejerna är roligt och varmt skildrad, likaså Pellas förhållande till sin mamma som lever ensam med Pella sedan skilsmässan. Och spänningsfaktorn är alltså dessutom hög, morden otäcka och mysterierna många. Man behöver inte vara barn för att roas av Lidbecks böcker.
4 kommentarer:
Petter Lidbeck var och besökte min skola som jag jobbade på i Växjö. Han var så himla fin. Han var också väldigt mån om att tjejerna skulle komma till tals. Fin människosyn avspeglar sig ju ofta i böcker. Jag tycker också att hans böcker är väldigt bra.
Ah, det låter ju som nåt att ta tag i till skrivarkursen. Visserligen kan en del av dem vara "för gamla" för böckerna (åtminstone tycka att de är det...) men jag borde nog läsa och se om jag hittar bra trådar att dra i!
Det är nog ganska lagom nivå på böckerna, med tanke på åldersspridningen i kursen... Jag tror säkert du kan hitta nåt att jobba med där!
Jag är - precis som du och många andra - så lycklig över Petter Lidbecks författarskap.
Vi var nog många som jublade när han erhöll Max Lundgren-priset för "Den magiska kepsen".
Har du tänkt på - det har du förstås - hur många paralleller det finns mellan "Den magiska kepsen" och Max Lundgrens mästerverk "Pojken med guldbyxorna"?
Lena Kjersén Edman
Skicka en kommentar