Katherine Mansfield var ett helt okänt namn för mig när en kollega rekommenderade mig att läsa hennes noveller. Så jag kollade upp. Mansfield föddes 1888, var en "rival" till Virginia Woolf, var med och utvecklade den moderna novellformen, levde ett kontroversiellt liv med lesbiska förhållanden, bohemiskt leverne och ett stormigt äktenskap med litteraturkritikern John Middleton Murry. Hon drabbades av turbekulos och dog 1923, 35 år gammal.
Jag föreslog för klassiker-bokcirkeln att vi skulle läsa The Garden Party and Other Stories. Katherine Mansfield målar upp sina berättelser som en tavla. Hon ger ett brett ovanifrån-perspektiv för att sedan zooma in på olika detaljer. På så sätt ger de enskilda delarna en ny bild av helheten. Min favorit i novellsamlingen var den första berättelsen, "At the Bay" där denna teknik används på ett så lysande sätt. På en semester ort, bland bungalows och strandstolar, möter vi en rad karaktärer. Genom de enskilda medlemmarna i en familj får vi förståelse för familjefaderns, patrikarkens förtryck och kvinnornas längtan och tristess. Fantastiskt modernt och chockerande beskrivs den unga moderns oförmåga att känna kärlek till sina barn. Och Mrs Harry Kember, pageklippt, klädd i maskulina kläder och rökandes cigaretter som beundrar sin väninnas kropp - vilken karaktär! Jag vill läsa en hel roman om henne! Katherine Mansfield lyckas skriva om klass, könsroller och familjekonstellationer på ett modernt, intressant och vackert sätt. Jag är väldigt glad att jag köpte hennes samlade verk för jag kommer vilja återvända till den här författaren många gånger!
7 kommentarer:
Vad kul att läsa om Katherine Mansfield! Jag tänkte på henne för en tid sen, och undrade om hon fanns kvar på svenska. Minns att det fanns några fulsnygga pocketar hemma för 25 år sen ungefär. Läste en novellsamling men minns ingenting.
Det finns en del på antikvariat.net förresten.
Aha, dags för dig att återupptäcka henne kanske? Jag köpte hennes samlade utgivning för 44 kr på adlibris... Men det var ju på engelska förstås. Fast jag tror hon gör sig bäst på originalspråket! Det var också bra att läsa henne till en bokcirkel, om man får prata igenom alla noveller så minns man dom bättre och upptäcker en massa saker man inte tänkt på annars...
Åh, nu när jag tänker på det var nog At the bay en av de bästa. Jag läste den också vid havet ibland och det passade så bra! Med lekande barn intill. Är också glad att vi läste Mansfield för bokcirkeln. Verkligen en författare att diskutera och återupptäcka!
Jag fastnade också för Mrs Harry Kember, en androgyn femme fatale. Följande från At the Bay: "Beryl felt that she was being poisoned by this cold woman, but she longed to hear. But oh, how strange, how horrible! As Mrs Harry Kember came up close she looked, in her black waterproof bathing-cap, with her sleepy face lifted above the water, just her chin touching, like a horrible caricature of her husband."
Jag instämmer med snowflake- himla roligt att läsa om Katherine Mansfield. Jag har också läst hennes noveller- fast för mycket länge sedan. Tror att jag skulle vilja läsa om dem. Minns att jag tyckte om hennes sätt att skriva.
Vad roligt att det finns fler som läst och gillat Mansfield! Jag tror det är många som missar henne idag...
Elin Fanny: Det där citatet är så himla bra! Och det förebådar slutet på novellen där den mörke främlingen utanför fönstret visar sig vara just Harry Kember. Vem väntar Beryl egentligen på? Förhållandet mellan Mr och Mrs Kember är jättespännande. De verkar ju nästan vara samma person, en manlig och en kvinnlig version av samma individ...
Skicka en kommentar