I Gregorius var han prästen, i Hennes mjukaste röst en kvinna och i senaste romanen Syster ger han barnet en röst. Barnet är Marjorie, lillasyster till Miriam . Miriam som försvinner en dag. Marjorie får åka till sin moster Ilse medan mamma och pappa är ute och letar.
Bengt Ohlsson har ett sällsynt sätt att beskriva stämningar. Det händer inte så mycket i boken, men det händer desto mer inuti människorna. Marjorie känner sig dubbel inför systerns försvinnande. Hon ser upp till Miriam. Kanske har kommit lite i skymundan. Förbjudna känslor dyker upp, samtidigt som hon brottas med skuld och skam. Marjories tankar kretsar kring hur hon ska föräldrarna att må bra igen. Hur de ska bli den där glada familjen igen. Bengt Ohlsson lyckas på ett rörande sätt fånga barnets vilja att vara till lags. Eftersom Miriam är försvunnen måste hon försöka vara båda två. Så att mamma och pappa blir glada igen:
"Det var en viktig uppgift som låg framför henne. Om Miriam inte kom tillbaka måste Marjorie vara båda två, på samma gång. Åtminstone tillräckligt mycket Miriam så att mamma och pappa skulle sluta leta efter henne. Samtidigt kunde hon inte sluta vara sig själv, för då skulle alla börja undra vart hon hade tagit vägen.
Hon skulle klara det. Det handlade bara om att hålla balansen. Hon gick redan omkring och bar sig själv på en bricka. Nu skulle hon få en sak till att bära på. Det var något nytt att tänka på bara. "
Det är sorgligt och det är vackert.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar