6 februari 2010

Göteborgs filmfestival: Bitterljuv romantik i Tom Fords debutfilm


Funderade på vilken känsla som bäst skulle beskriva filmen En enda man (A single man), med Gucci-designern Tom Ford som debutregissör, efter boken med samma namn av Christopher Isherwood. Det som poppar upp är bitterljuvt och romantik. Romantik kan se ut på olika sätt, och behöver inte alltid vara "lycklig". För mig handlar det mer om en inställning till livet. Det tycker jag mig se gestaltas i filmen. Moa har skrivit om boken här, och det verkar som att den är minst lika bra och mångfasetterad. För det handlar egentligen bara om en enda dag i huvudpersonen Georges liv. Vi får följa honom och hur han bokstavligen försöker överleva ännu en dag i livet utan sin älskade. Ganska tidigt i filmen får vi veta att han har förlorat sin man Jim i en bilolycka. Hans enda man. Hur livet ter sig efter detta, och hur man ska kunna gå vidare. Frågan är ju också om man vill gå vidare? Vågar man släppa taget och börja leva igen?


Under den här dagen händer så otroligt mycket. Så många känslor och perspektiv på livet som kommer upp till ytan. På så sätt verkar filmen påminna mycket om boken. Skådespeleriet är också fantastiskt bra. Colin Firth imponerar och överraskar i rollen som George. Han är med i princip varenda scen, och hela tiden med samma närvaro. Jag kommer, ärligt talat, mest ihåg honom som Mr. Darcy i Bridget Jones dagbok. Visste inte att han var så här bra även i "seriösa roller". En av mina favoritskådespelerskor Julianne Moore spelar Georges vän, och sen långt tillbaka före detta partner. Hon är också makalöst bra. Och så vacker sen! I all sin bedagade skönhet och rödfräknighet. Firth och Moore har ett elektriskt samspel i scener med lång långa tagningar. Men det blir aldrig tråkigt. Man vill bara ha mer. Dansscenen är en favorit. Vi har ju i alla fall varandra liksom.


Sen märks det att Tom Ford har koll på mode och detaljer. Alla är mycket välklädda, snygga och tidsenliga. Dessutom vackert ljus och foto som för tankarna till den amerikanska konstnären Edward Hopper. Och många snygga män i sailor och James Dean-stil. En fröjd för ögat och en injektion för sinnet. Måste ses!

7 kommentarer:

Moa sa...

Väntar med att läsa ditt inlägg tills jag sett filmen själv... :-)

Anonym sa...

åh så borde jag också gjort Moa! du är så duktig på att inte läsa i förväg! :)
/ida

Moa sa...

Duktig var ordet! :)

blå måndag sa...

Håller med om kostym och rekvisita! Rekvisitan matchade Drakens interiör väldigt bra tycker jag ^_^

Elin sa...

Hej "Konrad"!:-)
Ja visst var det en mycket snygg (och bra) film. Ja, den passade ypperligt på Draken. Tycker överhuvudtaget om att se filmer på Draken.

blå måndag sa...

När vi bestämde filmer började vi med att lista filmerna på hemsidan efter vilken biograf de visades på. Fast man fick ändå åka till Bergakungen en del.

Såg du något mer bra?

Anonym sa...

Jag tyckte filmen var lite tråkig, efter allt positivt jag läst om den. Men Colin Firth är nästan alltid bra. Onaturligt vackert hus.

http://culturewitch.wordpress.com/2010/02/12/a-single-man/