Det är måndag och jag heter Moa. Och det finns en bok som heter Moa måndagsälvan, passande nog. Boken är en av alla Daisy Meadows (pseudonym) barnböcker om älvorna. Det finns olika serier, väderälvorna, djurälvorna och nu veckoälvorna. Jag skulle inte rekommendera de här böckerna till någon. Och jag förstår inte hur man kan ha nöje av dem. De är totalt osammanhängande och ologiska i sin struktur. De lockar skamlöst med glitter, godis, färger, kläder, alla sådana saker små flickor förväntas eftertrakta. Historien uppfinns allteftersom, språket är styltigt och slarvigt. Usch och fy! Den här boken är precis lika ångestframkallande som en gråtrist måndagmorgon kan vara, trots glansiga skor, nya frisyrer och små älvor vars enda uppgift är att få andra att "ha kul".
1 kommentar:
jag tror det var dags för Moas försa sågning! nu håller jag tummarna för att "daisy meadows" använder googletranslator!
ps. jag har fått en ny dator äntligen så nu ska det bloggas! vad mycket man läser när man inte har dator! är datorn den nya teven?
Skicka en kommentar