Det är bara lite aids av Sara Granér fyller mig med skräckblandad förtjusning. Livets meningslöshet, jakten på jobb och kalorier, obehagliga dagisbarn, att hitta sin cp-punkt samt socialrealistiskt pyssel. Granérs värld är befolkad av robot-kantiga björnliknande varelser med stirrande hål till ögon och magen visad i genomskärning. Jag tänker mycket på Nina Hemmingssons serier. Liknande enrutingar, korta vardagsbetraktelser som skruvas och visar upp livets absurditeter. Fast där Hemmingsson utgår mycket från det kvinnliga jaget, fokuserar Granér på samhället. Färgerna, formerna och utsmyckningen är fantastisk. Det är bara att njuta!
17 december 2008
Det är bara lite aids
Det är bara lite aids av Sara Granér fyller mig med skräckblandad förtjusning. Livets meningslöshet, jakten på jobb och kalorier, obehagliga dagisbarn, att hitta sin cp-punkt samt socialrealistiskt pyssel. Granérs värld är befolkad av robot-kantiga björnliknande varelser med stirrande hål till ögon och magen visad i genomskärning. Jag tänker mycket på Nina Hemmingssons serier. Liknande enrutingar, korta vardagsbetraktelser som skruvas och visar upp livets absurditeter. Fast där Hemmingsson utgår mycket från det kvinnliga jaget, fokuserar Granér på samhället. Färgerna, formerna och utsmyckningen är fantastisk. Det är bara att njuta!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
...och snart är det bara att njuta av jullov också för Moa, Ida, Elin, Jennie och mig.
Nä ni kommit över smäleken i att förlora mot släktingarna i filippin så är denna hängivna Teaxtappeal-läsare nyfiken på att få veta vilka hårda paket La mère Noèl hade lagt i julklappsäcken.
Min julaftonsläsning blir (förutom Lukas 2:1-20) "Allt är vind".
Lena Kjersén Edman
Jag ska rapportera efter jul! På min lååånga resa hem till familjen läser jag Murakamis "Norwegian Wood" eller Sofi Oksanens "Baby Jane".
Skicka en kommentar