Äntligen! Äntligen något som griper tag i hjärtat och ruskar om. På sistone har jag läst så mycket som jag gillat halvmycket, eller gillat men inte känt för. Peter Pohls nya barnbok Anton, jag gillar dig! är så jäkla bra! Alla borde läsa den. Kärlek, vänskap, familj, hemliga känslor och tankar som jag kan känna igen så starkt men ändå känns som något en tioåring kan tänka och känna. Skrivet i dirket tilltal från jaget till Anton, den nya och fantastiska vännen som kan allt men har många och stora hemligheter. Och inte förrän på sista sidan får man veta om jaget är kille eller tjej. Och språket är så bra och på riktigt, inte anpassat på något sätt. Det finns inga genvägar och inga svar. Fantastiskt!
Frida Nilssons böcker om Hedvig är jättebra tycker jag. Hennes nya bok heter Jag, Dante och miljonerna och handlar om Herbert som jobbar på bank, blir lurad och anklagad för en miljonstöld, flyr till en soptipp och blir vän med en råtta. Råttan Dante är skitig och slug och girig, men lojal och kärleksfull mot sin vän. Herbert får lära sig en läxa om vad som egentligen är viktigt i livet. Rolig, men ingen höjdare som Hedvig-böckerna.
6 kommentarer:
NU ser jag så mycket fram mot att läsa Peter Pohls nya barnbok om Anton!
Tack för dina fina rader om den!
På fredag kommer jag att träffa Peter Pohl i Umeå. Då ska den tredje (!) doktorsavhandlingen om hans författarskap ventileras.
Jag har varit bihandledare till doktoranden Monica Nordström Jacobsson.
Hennes avhandling heter:
PETER POHLS LITTERÄRA PROJEKT. EN TEMATISK STUDIE MED UTGÅNGSPUNKT I DEBUTROMANEN "JANNE MIN VÄN".
Monica har som en viktig källa för sin avh. haft Peter Pohls egen hemsida (som är mycket intressant.)
Får jag säga till P P att du tycker om hans nya barnbok, Moa?
undrar
Lena K E
Åh, gör gärna det Lena! Jag älskar även "Janne, min vän". På många sätt påminner den nya boken om den. Och både avhandlingen och Peter Pohls hemsida låter som mumma för Moas själ.
/Moa
Vilken fin, rörande, viktig,originell bok! Nu (lördag kväll) har jag också läst Peter Pohls barnbok. I ett svep. Med gråt i hjärtat. En "kärleksroman" eller, i god mening, en"moralitet".
Tillsammans med Lise Indahls "Den osynliga" hör den till årets allra bästa böcker för mellanåldern(och för ungdomar och vuxna).
Synd att den är så ny så att Monica N J inte har tagit upp den i sin avh. för (precis som du påpekar, Moa) det är många beröringspunkter mellan mästerverkat "Janne min vän" och Antonboken. (Även i småsaker som t ex i barnens fascination för teknik och naturvetenskap.)
VARFÖR blev Antonbokenen inte Augustnominerad?
undrar
Lena Kjersén Edman
Jag har inte läst "Anton jag gillar dig" men jag tyckte mycket mycket om "Janne min vän". Hörde av en kompis som läst båda två att det var mer än några få beröringspunkter mellan dem. Hon tyckte helt enkelt att de var FÖR lika, att Pohl skrivit "Janne min vän" en gång till, men sämre. Någon annan som gjort den reflektionen - eller snarare varit av den åsikten?
Nej, jag har inte något emot att Peter Pohl arbetar med samma teman i olika Böcker.
Just det handlar Monica Nordström Jacobssons avhandling om (den ventilerades med bravur i fredags).
Alla ni som älskar "Janne min vän" - läs också Antonboken, tycker jag.
Och om ni känner er lika lyckliga över den boken som Moa och jag gör, varför inte göra någon glad i jul. Någon som är minst 9 år och klok.
Lena K E
Nej samma bok är det definitivt inte. Framför allt riktar sig Anton-boken till yngre läsare tycker jag. Janne-boken är ju rätt svår och kräver sin läsare (Anton med, men den är ändå enklare, klarare, kortare). Och att författare omarbetar samma idéer och teman är ju inget ovanligt. Det var ju ett bra tag sedan boken om Janne kom,tydligen är det något författaren inte känner sig färdig med. Och gärna för min del.
Skicka en kommentar