Helgläsning

Jag har haft en riktig innesittar-helg med boktravar omkring mig. Har hunnit läsa en hel del. Bland annat det här:

Jennie skrev om Melissa Marrs bok Mer än ögat ser tidigare i höst. Så den fantasifulla handlingen som förenar saga och myt med samtid, lämnar jag därhän. Jag gillar att oknyttet i boken ofta framställs som ondskefulla väsen med den egna njutningen som främsta mål i stället för något perfekt och ouppnåeligt. Vår egen värld framställs som mycket vackrare. Det som gör att människorna ändå förförs och lockas av oknytt är deras tjuskraft som förblindar, precis som trollvinet de använder för att supa söta flickor fulla. Aislinn är ju beredd på detta, hon har förmågan att se igenom tjuskraften och har utvecklat en stark och självsäker personlighet. I den här boken slutar det inte med att den överjordiskt vackre sommarkungen vinner den vanliga flickans hjärta. Hon bestämmer villkoren och behåller sin egen pojkvän, trots att hon blir sommardrottning.
Men jag håller verkligen med Jennie om att oskuldstemat börjar bli tjatigt. Det är inte lika präktigt i den här boken (jämfört med Twilight-serien) men skillnaden mellan könen är ju ändå så stor och tydlig. Varför? Tråkigt.

Brevvännen (på svenska 2008) av Ally Kennen är ett slags fristående fortsättning på Odjuret som handlade om Stephen. Nu är det Stephens lillebror Chas som är huvudperson. Chas är femton år och hänger mest runt med sina kompisar, snor lite grejer då och då, letar efter kickar. En kväll skär Devil, Chas bästa kompis, av yttersta delen på Chas finger i en knivlek. Devil, som är hyperaktiv, galen och morbid, sparar fingertoppen i hemlighet, något som får konsekvenser för berättelsen längre fram. Chas är också lite fascinerad av våld och död. Hans äldsta bror är död, hans pappa alkoholiserad och hans bakgrund är fylld av misshandel och bråk. Som en kul grej, skickar Chas ett brev till en dödsdömd fånge i Amerika och låtsas vara sin mamma eftersom han själv bara är femton. När Chas själv hamnar i fängelse under en kortare period, visar det sig att den dödsdömde fången i Amerika blivit frisläppt i brist på bevis, tagit sig till England, och nu inlett ett förhållande med Chas mamma.
En något långsökt intrig och osannolika sammanträffanden till trots, är detta en spännande berättelse om hur föräldrarnas misstag upprepar sig hos barnen. Våld föder våld.

Åsa Lind har skrivit Ellika Tomsons första bok (2008). Ellika har fått en tråkig skoluppgift; att skriva två sidor om en upptäcktsresande. Hennes granne och vän, Pampas, ger henne en liten svart skrivbok och föreslår att hon ska skriva om upptäckaren Ellika Tompson. Ellika ger sig ut på uptäcksfärd i huset där hon bor och antecknar allt intressant hon får reda på om sina grannar. Till exempel upptäcker hon att det är olika svårt att säga hej då till olika personer. Lätt att säga hej då till Pampas som hon ju träffar hela tiden, men svårt att säga det till farbror Svensson som det är synd om på något sätt. Eller upptäckten att ljud hörs högre när det är helt mörkt.
Åsa Lind har ett eget och ovanligt språk. Hon vågar arbeta med språket och texten och sparar bara det viktigaste. Hon skriver om små saker, roliga saker och stora känslor och tankar.