19 april 2010

Courtney Love

Medan jag läser Drömfakulteten spelar ett soundtrack i mitt huvud. Sara Stridsberg använder nämligen till svenska översatta texter av Hole, Courtney Loves band. Och därför ser jag också fröken Love framför mig när jag läser om Cosmogirl som vinglar omkring i vit päls och höga klackar, full av amfetamin och med läppstift på tänderna. Och jag ser henne även som Dorothy, Valeries mamma, med sönderblekt hår och vita flickiga klänningar, sönderrivna och blodfläckade efter alla män som kommit och gått.

Jag har alltid tyckt att Courtney Love är både cool och tragisk. Hon klär sig vampigt eller flickaktigt, leker med våra föreställningar om vad som är sexigt och kvinnligt, hon svettas och skriker när hon sjunger med klackar, spets och rött läppstift. Samtidigt har hon blivit en skämtfigur som alltid finns med på festerna för att göra allt det där ingen annan vill göra men som man kan skratta åt tillsammans. Senast såg jag henne i programmet (ja, jag gillar dålig tv) "Roast of Pamela Anderson" där hon uppenbart påverkad mest ramlade omkring och ville gruppkramas med alla. Och allt man kan tänka är Varför hjälper ingen henne? Är det okej att visa upp sjuka och påverkade människor bara för att de är kända? Hur som helst så skulle hon ha passat perfekt in i The Factory på 60-talet, sida vid sida med Cosmogirl och Valerie Solanas.

Ur "Violet" av Hole, textförfattare: Erlandson, Eric T; Love, Courtney

when they get what they want, they never want it again
when they get what they want, they never want it again

go on, take everything, take everything, i want you to
go on, take everything, take everything, i want you to

And the sky was all violet I want it again, but violent, more violent
and i'm the one with no soul
one above and one below

i told you from the start just how this would end
when i get what i want i never want it again

5 kommentarer:

Anonym sa...

Jag har knyckt från dig, Moa.
Nyss skickade jag in det rättade korrekturet på min bok om intertextualitet till BTJ färlag.
Allra sist i min text gjorde jag nu ett tillägg:
Om Sara Stridsberg och Courtney Loves text på svenska i Lolitaromanen----

Hoppas att du har ett intertextuellt sinne
och förlåter mig denna stöld!

lena k e

Moa sa...

Ha ha, jag är bara glad och smickrad! Ska bli spännande att läsa din nya bok! Intertextualitet är kul!

Anonym sa...

Puh!

Anonym sa...

LOVE, AGAIN 1996 (Kärlekens teater)
Marlene Dietrich: "Falling in Love Again" har inspirerat Doris Lessing till denna romantitel.
I samma roman citerar Doris Lessing textrader ur Neneh Cherrylåten "Manchild".
Doris Lessings självbiografi Under My Skin är uppkallad efter den kända Cole Porter-låten "Under my skin".

Douglas Coupland: GIRLFRIEND IN COMA 1998
The Smiths: "Girlfriend in a Coma"

Kazuo Ishiguro: NEVER LET ME GO 2005
Bob Dylan: "Never let me go"

Inger Edelfeldt: FINNS DET LIV PÅ MARS? 2006 är inspirerad av David Bowie

Sofi Oksanen: BABY JANE 2008
Rod Stewart: "Baby Jane"

Suzanne Brögger: SLÖJAN 2010
Jazz- och bluessångaren Suzanne Brögger ackompanjeras på skivan "Slöret" av piano, gitarr, saxofon, klarinett, flöjt och bjällror

Sara Stridsberg: DRÖMFAKULTETEN 2010
Sara Stridsberg använder sig av till svenska översatta texter från Courtney Loves band ”Hole”.
________


slutar nin nya bok om intertextualitet och covers -
som kommer ut i mars, lagom till Littfest i Umeå.
Tack Textappeal!
från
Lena Kjersén Edman

Anonym sa...

NU

finns min bok om
intertextualitet, dialog, covers och kärlek.
Nabokov, Lolita, Sara Stridsberg,
Courtney Love....

lena kjersén edman