31 mars 2010

Lysande


I mitt huvud har Bruce Springsteen ekat runt i flera veckor. Det tog ett tag innan jag insåg att det var för att denna lilla briljanta bok i smyg har viskat ut refrängen från mitt skrivbord. Nu är den utläst och jag vill bara basunera Sortland rakt ut. Åh, det är så storslaget bra, denna avskaldhet som rymmer och andas så mycket mer än det skrivna. Jag blir glad ut i fingerspetsarna som bläddrar sidorna framåt. De norska bergen susar förbi mig där jag sitter i framsätet i bilen. Jag är hon. Även om jag absolut inte vill vara henne, en 16-årig gravid flicka bredvid den ovetandes killen, som dessutom är tillsammans men en annan tjej. Nej tack, men det är just Sortlands superba förmåga att suga in en i denna poetiska enkelhet och bli huvudpersonen. Ina råkar bli med barn vid första försöket, smått berusad med en kille som är otrogen. Blickar på håll, en gnagande ångestoro, en bilfärd mot Oslo och ögonblick som inte blir som man tänkt sig. X-publishing har gett ut ännu en liten pärla.

Inga kommentarer: