Nya och gamla dikter. Del 3

Efter att ha sett och hört Ulf Karl Olov Nilsson, eller UKON som han kallar sig, läsa sina dikter på bokens dag i höstas, var jag väldigt nyfiken på diktsamlingen Synopsis (2007) . Han läser sina dikter på ett speciellt sätt, ofta med musik till, och i boken finns även en CD med några av dikterna inlästa. Det blir också dessa första dikter som gör störst intryck på mig. Inläsningen av dem är fantastisk med olika röster, bakgrundsljud och musik. Humorn och det ironiska anslaget i dikterna blir tydligare med författarens egen röst och betoning. Dikterna är enkla i grunden, de baseras på vardagliga tankar och känslor som man kan känna igen sig i. Den första dikten som är uppbyggd som ett operalibretto behandlar jagets känsla av otillräcklighet som gör att han misstar bekräftelse för kärlek, och hur den låga självkänslan till slut går ut över den som bryr sig om det här ynkliga och självdestruktiva jaget. Många av dikterna är formade som ett slags listor eller uppräkningar. Jag tröttnar faktiskt på de senare dikterna och lyssnar i stället på inspeningen igen. UKON är en poet som helst ska höras!