Den röda anteckningsboken av Paul Auster. Jag kan inte komma ihåg att jag läst den här innan, vilket jag trodde att jag hade. Den innehåller korta små nedslag ur Pauls liv. Små glimtar som ett telefonsamtal, en sommar i ett franskt hus utan pengar, historier om vänners kärlek och ett hittat mynt. Det är Paul Auster och det är bra och det är roligt att kunna härleda många av de små berättelserna till hans böcker. I just det här exemplaret, som är handtryckt i Lessebo, får man utförlig information om bokens typsnitt, papper och grafisk utformning, vilket gör den lite extra speciell.
Utan blod av Alessandro Baricco. Åh, den här gillade jag. En liten flicka får bevittna hur några män tar sig in i hennes hem och kallblodigt skjuter ihjäl hennes bror och far. En av männen upptäcker henne men behåller det som hemlighet. När flickan blivit gammal söker hon upp den man som såg henne gömd under golvet. Och det blir ett möte där alla svaren ska ges. Det är rätt klaustrofobiskt, fantastiskt och genialt. På 97 små sidor förs en mäktig historia fram och ger upphov till många stora frågor. Platsen är efterkrigstidens Spanien, men det kan vara vilken plats som helst i världen, och jag läser in hela världens krigsteman och statskupper. Våld, hämnd, saknad och förståelse.
Tio noveller av Douglas Coupland.Bokens orginaltitel är Polaroids from the Dead, 1996, so m fått namnet tio noveller på svenska. Det är korta ögonblicksbilder från en Grateful Dead konsert i slutet av nittiotalet. Små snapshots där de nya unga reflekterar till sina föräldrar ur 60-talets drömmande generation, återblickar från nostalgiska hippies och från de som lämnade sina ideal. Om svikna ideal, om framtidstro och generationers världssyn. Stort i litet format helt enkelt.
Kan också lägga till Kärleken är dödens motsats av Roberto Saviano, som jag läste förra året. Den handlar om änkorna till de italienska männen som beger sig till krigen i Afghanistan för att få ihop pengar till familjeliv. Om krig, saknad och kärlek. Och den lilla boken rymmer en stor berättelse. Mycket läsvärd.
5 kommentarer:
Den lilla boken av Coupland har jag också läst. På jobbet en långsam och låntagartom sommar om jag inte minns fel... :)
Och Alessandro Barricco har skrivit många kortromaner: Silke och Nittonhundra har jag läst, men inte den du skriver om som verkade jättebra!
Ett annat tips på superbra kortroman: Het måne av Mempo Giardinelli. Också den klaustrofobiskm, febrig och gastkramande spännande.
Ja, ibland är det skönt med små böcker. Joyce Carol Oates har ju pippi på att skriva tjocka böcker. Men hon har också skrivit ett par kortisar. Särskilt gillade jag Mörkt vatten, som handlar om när presidentkandidat Ted Kennedy körde ner i vattnet med sin sekreterare. Han räddar sig själv, men inte henne för att undslippa att deras affär skulle komma fram. Blir arg varje gång jag pratar om den boken! Men sen skriver Bodil Malmsten ganska korta böcker också. Hemma i bokhögen har jag även Mäktig tussilago av Maja Lundgren som jag ser fram emot.
Oh, jag skulle också kunna tipsa om Agneta Klingspors nya. Den är kort och bra, men har inte släppts än så jag ska vara tyst...
Roligt med kortromansprojekt! Själv skulle jag behöva ett långromansprojekt. De där tjockisarna har en tendens att bli stående till förmån just för de korta.
Jag håller med Elin om att Baricco verkar särskilt intressant, och jag gillade ju Silke. Så om ingen hinner före är det jag som lånar Utan blod på biblo idag när jag lämnar tillbaka Daniel Åberg. Tack för tipset!
Blev också lockad att läsa Bariccos Utan blod nu. Och även jag associerade till Giardinellis Het måne.
Skicka en kommentar