Innan jag dör, Jenny Downham (2008)Första delen av den här väldigt fina och gripane boken utspelas i episoder som påminner mig om tv-serien Mitt så kallade liv (My so called life) från 1994 med Claire Danes i huvudrollen. I serien finns en scen där Angela och Rayanne springer omkring på stan och "gör bort sig" för främmande människor för att sedan skratta tills de ligger på marken och vrider sig. Samma behov av att stiga ut ur sin egen identitet finns hos Tessa i Innan jag dör när hon betar av punkt för punkt på sin lista. Nummer två listan är att säga ja till allt en hel dag, vilket slutar med att hon badar i en smutsig damm m
itt i stan tillsammans med en påtänd man med guldtänder. Dessa partier av boken känns filmiska och som gjorda för just en tonårsserie på tv. Men Tessas tonårsfrustration är så mycket mer komplicerad eftersom hon också är döende i leukemi. Med döden inom räckhåll måste hon snabbt bestämma sig för hur hon vill tillbringa sin sista tid. Hon gör alltså en lista med tio saker att göra innan hon dör. Efterhand revideras listan i takt med att Tessa själv kommer till insikt om många saker. Det som börjar i en barnslig och desperat önskan att förlora oskulden slutar i en smärtsam men verklig upplevelse av riktig kärlek och medmänsklighet. Den andra delen av boken blir mycket tyngre allteftersom Tessa tvingas acceptera att hon ska dö och hon måste ta itu med det liv hon har kvar. Jenny Downham lyckas behålla tonåringens naivitet hos sin 16-åriga huvudkaraktär och ger därmed framställningen extra tyngd och befriande avsaknad från vuxen moralitet. Det här är en berättelse som griper tag om hjärtat och som påminner om allt som gör livet värt att leva. Trots allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar