Jag går ganska ofta på loppisar. Kollar efter rolig inredning, annorlunda kläder och diverse prylar. En och annan film och en och annan bok brukar också gå hem. Men det är en bok som jag alltid tittar efter, men aldrig hittar. Det är en av mina all-time favourites, Den hemliga historien av Donna Tartt. Har fått för mig att den är ganska svår att få tag på, typ slut på förlag som vanlig bok. Som pocket kom den ju för ett tag sedan, med kommentar av Camilla Läckberg på framsidan... Men idag när jag var på loppis och gick fram till bokstaven T, som jag brukar, så stod den där! Oj, sa jag högt. Femton spänn och nu står den här hemma i bokhyllan. Ett snyggt och fräscht exemplar dessutom. Lite tidig julafton så där.
Här på bloggen har vi tyckt ganska olika om boken. Jag är nog den som är odelat förtjust. Boken börjar med meningen: "Det här är den enda historien jag någonsin kommer att kunna att berätta". "Redan där var jag fast. Jag var fast i de dammiga universitetsmiljöerna, med mystiska professorer och lummiga lundar. Fast i ett suggestivt språk och kulturella referenser. Men framförallt var jag fast sammanbunden med karaktärerna I de tre-fyra dagar som jag läste boken levde jag bokstavligen med Richard, Bunny, Henry, Francis och tvillingarna Charles och Camilla". Så skrev jag mitt inlägg som finns här. Och här skriver Moa också om Den lille vännen av Donna Tartt. Just nu är jag mest glad för mitt fynd!
1 kommentar:
Nej, nej jag har redan läst den. Och jag blev inte besviken, snarare besatt och förtjust! Lite på äldre dar så där. ;-)
Skicka en kommentar