Tematrio - Språk

Veckans utmaning från Lyran handlar om den språkliga utformningen i en bok: Berätta om tre romaner/texter du tycker mycket om på grund av dess språkliga utformning.

• Mirja Unge har verkligen ett utmärkande och unikt språk. Det närmar sig nästan tankespråk, ibland dialektalt, ibland talspråk, många upprepningar och ofta utan skiljetecken. När man väl kommer in i hennes språk är det som att själv tänka fram hela boken man läser. Man blir ett med texten och i alla fall jag går och tänker med Mirja Unges ord i flera dagar. Ur Motsols (2005): "Gulbruna låg hundarna i gatrännorna och dåsade och det var ett rosa ljus i natten hon stod utanför det."
• I höst kommer Monika Fagerholm äntligen med uppföljaren till Den amerikanska flickan. Som jag har väntat! Fagerholms språk skapas en hemlig barndomsvärld där allting är något annat, som i en lek. I Den amerikanska flickan får hennes karaktärer smeknamn och alias: Ålänningen, kusinmamman, kusinhuset, Lorelei Lindberg och Bombnedslaget Pinky Pink. Och alltsammans utspelar sig i Trakten där alla strävar efter några sekunder på Glitterscenen. Det hemlighetsfulla språket, vindlande och lekfullt, kontrasterar till en otäck och farlig omvärld som ibland tränger sig på.
• Willy Kyrklund har i alla sina böcker ett väldigt precist språk. De är tunna volymer utan onödig utfyllnad. Varje bokstav blir därför viktig och oumbärlig. Kyrklund är lekfull, galen och cynisk. Han misstror själv språket och utmanar det därför ständigt: Kan man någonsin säga något till någon annan? Förstår vi någonsin varandra? Ur Tvåsam (1949): "Frukostägget kommer in och tilldrar sig genast uppmärksamhet. Här har vi nu ett ägg, ett riktigt ägg, bergsäkert ett riktigt ägg. Jag tar det i handen och säger: - Ägg, ägg, ägg. Då känner jag att det är ett riktigt ägg, som ägg skall vara. Må vara hur som helst med annat, jag bryr mig inte om, men detta är i alla fall ett riktigt verkligt ägg att ta på och hålla i handen och känna på och säga: - Ägg, ägg, ägg. Du är ägg du."