Mytserien - avslut

Jag hade hoppats hinna läsa en till av böckerna som ingår i Mytserien innan jag avslutar Bokmanias utmaning. Men jag tror att jag lägger ner för den här gången. Den förtrollade staden av Milton Hatoum har jag hemma men har alltså inte läst. Bokmania läste och recenserade den nyligen, det är det senaste bidraget i Mytserien och bygger på myten om Eldorado. Får se om jag läser innan jag lämnar tillbaka den till bibblan. Annars läste jag bara två böcker i serien; Tyngd av Jeanette Winterson och Flicka möter pojke av Ali Smith.

Tidigare har jag läst två andra böcker i serien. Klas Östergrens Orkanpartyt är en av mina favoritböcker. Jag tycker han har ett så fantastiskt språk och vissa delar kan jag läsa om och om igen. Och Margaret Atwoods Penelopiaden har jag läst mest för att det var Atwood. Men det hade varit kul att läsa om den nu i det här sammanhanget. För när jag läste den så hade jag lite svårt för formen och kunde inte riktigt relatera till berättelsen. När jag nu läst några andra av dessa omarbetade moderniserade myter så tror jag att jag skulle få ut ännu mer av den. Hur som helst har det varit en rolig utmaning. Och jag kommer definitivt att läsa fler böcker i serien i framtiden.

Tyngd

Jeanette Wintersons roman Tyngd ingår också i Mytserien som jag tillsammans med några andra bloggare fördjupar mig i.

Denna gång handlar det om jätten Atlas som tvingas bära upp jorden på sina axlar som straff för sitt uppror mot gudarna, och hur det gick till när Herakles en kort stund tog över hans börda för att Atlas skulle hjälpa honom att plocka tre äpplen från Heras träd. Jeanette Winterson skriver i förordet att hon direkt visste att hon ville återberätta den här historien när hon fick förfrågan om mytserieprojektet. På sitt eget sätt förstås. För det handlar om längtan och ensamhet, om att lämnas kvar ensam i rymden och försöka hitta sin egen värld, sitt eget sätt att leva, skapa sitt eget liv. Det handlar om tyngden på våra axlar, att tvingas bära alla dessa bördor som det innebär att vara vid liv. Men också om det är värt det, att tyngden kan vara självvald eftersom det är just tyngden av våra egna, alldeles unika liv.

Winterson berättar om allt detta mycket vackert, med sitt eget utmejslade och karakteristiska språk. Och hon låter Atlas bli befriad på slutet, hennes eget slut, en gåva till honom och till sig själv. Jätten inser plötsligt att han står där han själv valt att hamna, och i och med det kan han också sätta ifrån sig jordklotet. Tyngden lättar från hans axlar och han kan, tillsammans med rymdhunden Lajka (som också äntligen befrias från sitt fängelse!) gå därifrån som en fri man.

Det bästa med Mytserien tycker jag är hur författarna visar att myterna säger något om mänskligheten, om vår nutid samtidigt som de utgör historiska dokument. Genom att berätta dem om och om igen, förnyar vi och återupplivar dem och binder samman då och nu.

Flicka möter pojke

Och myt möter nutid i Ali Smiths Flicka möter pojke som ingår i Mytserien. Boken baseras på myten om Iphis som är skriven av Ovidius. I myten undgår flickan Iphis den självskrivna döden (hon är ju flicka) strax efter sin födelse, genom att hennes mamma uppfostrar henne som pojke. Iphis blir kär i sin bästa väninna och ska så småningom gifta sig med henne. Då ber hon till gudarna om att kunna tillfredsställa sin brud på rätt sätt och förvandlas till pojke på riktigt.

Den här myten återberättas i romanen av Antheas kärlek, pojkflickan Robin, som lånat namnet Iphis att underteckna sitt klotter med. Anthea och Robin bedriver nämligen tillsammans ett tyst motstånd mot patriarkatets förtryck: de klottrar ner stadsbyggnader med fakta och statistik om kvinnors och flickors verkliga förhållanden i världen. För visst är det så att kvinnor överallt tvingas, om inte klä ut sig till män, så åtminstone gå med på männens lagar för att åtnjuta ens bråkdelen av samma privilegier. Detta får Antheas syster Midge erfara bittert. Hon har alltid gjort allting rätt, är en typisk "duktig flicka" och dras följaktligen också med både ätstörningar och tvångstankar. Hon försöker slå sig fram i männens värld, göra karriär jämte männen, men inser plötsligt att hon är där hon är enbart på grund av sitt kön och inte för hennes verkliga prestationer. Hon är "duktig för att vara tjej", "rolig att umgås med trots att hon är kvinna", både knullbar och smart, och inuti henne växer en ilska och ett motstånd som lyckligtvis exploderar. För det här är en saga med lyckligt slut, en utopi där rättvisan segrar, precis som Ovidius myt som Ali Smith valde just för att den var så positiv till skillnad från de andra berättelserna i hans mästerverk Metamorfoser.

Jag gillar början av boken allra mest. Systrarnas farfar berättar om sin uppväxt då han var flicka, något som Anthea köper rakt av medan Midge protesterar vilt mot denna felaktighet. Kan man ha en farfar som en gång var en flicka? Kan man ha en farfar som varit flicka? Kön och genus diskuteras, gränserna flyter ihop och kvar blir människorna, individerna och den fantastiska förundrande kärleken. En oerhört vacker och poetisk bok, drömsk och samtidigt rolig.

Mytserien

Jag tänker hänga på Bokmanias läsutmaning som handlar om den så kallade Mytserien. Jag har själv tänkt läsa de här böckerna men inte riktigt kommit mig för, så därför är det en jättekul idé att göra det gemensamt över bloggarna! Så här skriver Bokmania om projektet:

Mytserien - The Myth Series - är ett ambitiöst bokprojekt som omfattar bokförlag i 35 olika länder. Det startade för fyra år sedan, i oktober 2005, och pågår fortfarande.

Mytserien går ut på att utvalda författare från hela världen har möjlighet att välja en myt som de känner för att återberätta i en högst personlig tappning. Traditionellt definieras en myt som en ursprungligen muntligt traderad berättelse. De äldsta myterna är skapelsemyter och finns hos alla folkslag; sedan finns det myter som förklarar olika naturfenomen (s.k. etiologiska myter) och myter där gudar och djur får mänskliga egenskaper (s.k. antropomorfa myter).

I Sverige är det Albert Bonniers Förlag som ger ut Mytserien och hittills publicerades berättelser av Margaret Atwood (Penelopiaden), Jeanette Winterson (Tyngd), David Grossman (Lejonhonung), Alexander McCall Smith (Drömguden), Klas Östergren (Orkanpartyt), Su Tong (Binu och den stora muren), Ali Smith (Flicka möter pojke) och Dubravka Ugresic (Baba Jaga la ett ägg). Nästa bok utkommer i januari, är skriven av Milton Hatoum och heter Den förtrollade staden.

Utmaningen sträcker sig från december till februari och man ska läsa minst en bok i serien och blogga om den. Förhoppningsvis täcker vi som vill läsa de här böckerna tillsammans in så många som möjligt och läser inte bara samma böcker. Jag har tidigare läst Orkanpartyt som är en av mina favoritböcker och Penelopiaden. Nu har jag plockat med mig Flicka möter pojke och Tyngd hem från biblioteket och hoppas hinna läsa dem så snart som möjligt.