Det är ju lite tabu att tycka att boken är bättre än filmen, och jag gör det väldigt sällan. Men nu tror jag faktiskt att jag måste hävda att filmen The Reader var lite bättre än boken av Bernard Schlink. I alla fall blev jag mer berörd, jag tyckte att det fanns en kylig distans hos berättaren i boken, ett förnumstigt resonerande, en vuxen förklarande blick som grep in och pekade och visade och förstörde identifieringen med den femtonårige pojkens känslosvallande upplevelser. I filmen kom man närmre karaktärerna, särskilt Hanna, och det dubbla perspektivet, den unge pojkens och den vuxna kvinnans, förstärkte berättelsen. Så här tyckte vi om boken när vi läste den i vår bokcirkel.
3 kommentarer:
Jag tyckte mycket om både boken Högläsaren och filmen Läsaren (The Reader).
Jag uppskattade också att filmen hade fått ett nytillägg i slutet.
Du har rätt i att man som upplevare identifierade sig mer med pojken/mannen på filmen än med pojken/mannen i boken. Däremot tycker jag inte att det är ett misslyckande av den tyske författaren att han håller berättartonen sval och aningen distanserad. Det greppet medförde att jag, som läsare, inte lurades av mitt eget känslosvall när det gäller till exempel pojkens förälskelsehstoria (så fint skildrat!),utan kunde samtidigt förhålla mig analyserande till den fruktansvärda (psykologiska och sociala) berättelsen om ordlöshetens, fattigdomens och krigets fasor.
lena k e
Varför är det tabu att tycka att en film ibland är bättre än en bok?
Så har jag aldrig upplevt det.
Det beror väl på.
När resultatet av en filmad bok inte blir lyckat anar jag att det beror på att filmaren alltför slaviskt följt bokens text - istället för att vara lojal mot idéinnehållet.
"Den franska löjtnantens kvinna" och "Varats olidliga lätthet" är två av mina favoritromaner som också blivit fantastiska filmer - filmer som delvis berättar andra saker än vad boken gör och med andra medel. Musik till exempel.
LKE
Jag vet inte, men jag upplever att det ofta anses "finare" att ha läst förlagan till en film, att tycka att litteraturen är bättre och att filmen inte kunnat göra rättvisa åt förlagan. Egentligen är det väl dumt att jämföra, det handlar ju om två olika sätt att berätta med olika fördelar och begränsningar.
Och jag tycker kanske inte direkt att filmen är bättre ärn boken, den gav mig helt enkelt mer än boken som ju absolut, precis som du påpekar, Lena, har andra kvaliteter.
Skicka en kommentar