Temat för veckans tematrio hos Lyran är resor. Jag väljer tre starka läsupplevelser från resor jag gjort.
- Största res-läsupplevelsen någonsin: Brott och straff av Fjodor Dostojevskij. Jag började läsa på flyget till Spanien och läste den sedan i intensiva perioder under resan. Det var hett och fuktvarmt i Spanien och det kändes som om textens febrighet smälte samman med atmosfären. Jag tror också boken mår bra av att läsas så: i ett svep utan stora avbrott. På så sätt kom jag verkligen nära språket och Raskolnikovs själstillstånd.
- Musselstranden av Marie Hermansson (hennes bästa tycker jag) läste jag på väg till Gotland: Tre timmar tåg, två timmar buss, en timmas väntan och slutligen tre timmar färja. Allt som allt nästan tio timmars resa, som jag för en gångs skull knappt kände av. Jag tittade bara upp från boken för att byta färdmedel. Musselstranden har en så tät och krypande känsla över sig. Den autistiska flickan som inte verkar känna något. Den försvunna kroppen. Hemliga minnen. Spännande spännande...
- Jag läste Främling på tåg av Jenny Diski på just ett tåg, vilket var helt perfekt. Min resa var inte på något sätt lik hennes tågluffande genom USA. Jag reste bara till Stockholm. Men plötsligt blev alla resenärer intressantare, omgivningen spännande och gårdarna som for förbi utanför fönstret fulla av liv och berättelser.
4 kommentarer:
En till som läste Diski på tåget, kul! Jag tycker också om att läsa i stora sjok på långa resor, mums!
Imorgon flyger jag till Grekland och ska ta med mig en inbunden bok för första gången. Charter och vuxenpackningsliv. Siri Hustvedt. Annars är det ju pocket som gäller men kan inte slita mig från hennes bok. Åh, att läsa på resande fot är det bästa av det bästa...
Läste Brott o Straff i ett svep på fem dagar när jag tågluffade ner till Portugal en gång. En oförglömlig resa!
Det som är så kul med att läsa under resor är att texten färgar av sig på upplevelsen av resan, och att minnet av texten efteråt starkt kan förknippas med en helt annan miljö... Brott och straff är het och kvalmig för mig. Och när jag tänker på Diskis bok så blandas min egen tågresa ihop med hennes berättelse...
Skicka en kommentar