lördagscitatet del 1

Här och nu startar jag en ny tradition som jag med föga fantasi kallar lördagscitatet. Den här första veckan kommer citatet från en uppväxtskildring där författaren har den goda smaken att låta fotbollsspelaren Kennet Andersson påvisa huvudpersonens känslomässiga utveckling. Jag kan inte tänka mig en bättre symbol för 90-talet än den evigt kämpande plötsligt lyckade Kennet Andersson som var lite vanlig lite ovanlig men plötsligt kändis och min stora idol.

"Det finns ingen som Kennet Andersson. Ingen är som Kennet Andersson och ingen kommer någonsin bli som Kennet Andersson. Knepet. Jag vet ingenting om honom förutom det att han är unik. UNIK. Och hur han gör sitt tecken, sin segergest. Två fingrar rakt ut i luften. Som pistoler. PANG!"

Ur boken Jenny Häggs mamma solar bröstren i sovrummet av Ida Säll
Jennie har skrivit här

Ps. jag undrar om det kursiverade ordet egentligen ska vara Kneten, Kennet Anderssons smeknamn. Snäll Ida Säll se det här och svara så slipper jag fundera.

Mmmm...me I like mucho.

Jenny Häggs mamma solar brösten i sovrummet, Ida Säll (2008).

Det är en liten finstämd historia med spridda minnesbilder och fragment från en barndom. Korta små nedslag ur ett barns perspektiv, där små detaljer blir knivskarpa analyser av en värld som man ska passa in i mellan vardag och fantasi. Om hamstrar, kondomsamlingar, neonöverstrykningspennor, kanotklassresa, storebröder, cp-barnen i matsalen, kissdoft, leguaner, döden och Kennet Andersson.
Briljant helt enkelt. Har redan läst om den några gånger fram och tillbaka.

Märkligt är att jag läste den som ur en pojkes perspektiv. Vet inte varför. Det finns ingen logik i det hela. Det slog mig bara när jag kom till kapitel 39 om ett omklädningsrum att det var en liten flicka som den handlar om (ja, den lilla flickan på omslaget vilket borde ha slagit mig på en gång). Det var bara en liten märklig detalj, hur man liksom läser in en bokfigur.