kommer jag på mig själv med att sakna min mormor. Det kommer lite smygande så där. Det kan vara en doft eller någon liten dam som påminner om mormor. Eller när jag gick en promenad i min gamla hemstad och fick syn på "björne", den lilla statyn på, den vi då tyckte, enorma gräsmattan utanför mormor och morfars hus. Det blir som en madeleinekaka, plötsligt är man där. Man kunde alltid gå hem till mormor. Inget var krångligt eller svårt. Mormor frågade vilken mat jag ville ha. Mormor lyssnade på mig och jag lyssande på henne. Hon berättade om hur det var förr. Att det var ganska knapert och att de bodde fem stycken i den lilla trean varav ett av rummen hyrdes ut. Till en konstnär. Sånt var spännande att lyssna till. Eller när mormor berättade om när hon reste ända till Sri Lanka. Ensam, för morfar ville inte följa med. Då åkte hon själv. Hon som aldrig hade flugit förr. De tyckte jag var modigt gjort.Ibland kan relationen till mormor vara enklare än den till mamma. Det blir inte så jobbigt nära på något sätt. Jag vet att mamma och mormor hade sina schismer. Det är som att det hoppar över en generation och blir enklare med mormor. Innan mormor dog sa hon "är det du lilla Elin", som hon brukade säga när jag kom innanför dörren. För det var ju bara att gå in.
Jag ser fram emot ta del av när tolv kända svenska författare, flera av dem mina favoriter, berättar om sitt förhållande till sina mormödrar i antologin Min mormors historia. I Babel igår berättade Maria Sveland och Birgitta Stenberg om boken under rubriken Vem bryr sig om mormor? De pratade bl.a. om alla dessa tysta kvinnor men också om de som förde talan. Birgitta Stenberg hade dessa starka kvinnor i sin släkt. Maria Svelands mormor, som också syns på bokens framsida, dog när Sveland var bara sex månader. Hon beskriver hur hon inte hade så mycket att gå på när hon skulle skriva om sin mormor. Hur arvet plötsligt kändes så fattigt. Dessutom diskuterar Lena Kjersén Edman och Annelie Brändström Öhman boken i radioprogrammet Nya vågen den 14 april i P1.
4 kommentarer:
Elin, jag tycker du ska KÖPA "Min mormors histora", inte låna den.
De sista fem -tomma - sidorna i boken är linjerade: där ska du skriva ner kärleksberättelsen mellan Elin och Elins mormor.
Då blir det tretton fina 1900-talsberättelser ur kvinnligt perspektiv.
Mormödrarns är födda mellan år 1875 (Birgitta Stenbergs mormor) och 1919 (Emma Hambergs mormor).Visst hände det saker under det förra seklet för kvinnorna som skildras: Kvinnlig rösträtt, preventivmedel, en mormor i jeans istället för i lång kjol ...
men
överlevnadsförmåga, ensamhetskänsla och längtan (och i flera fall ordlöshetens förbannelse)verkar vara tidlösa fenomen.
Läs också Gunnel Lindes tre underbara böcker:
När mormor var mamma
När mamma var mamma
När jag var mamma
Lena K E
(Annelie B Ö:s och min diskussion om Min mormors historia kommer sist i "Nya vågen", cirka kl 14.40)
Ja, kanske jag rent utav ska köpa den! Först var jag lite skeptisk till boken. Men så började jag tänka på min mormor och alla dessa kvinnor. Hur olika deras förutsättningar var från hur vi har det nu. Men ändå samma känslor och längtan. Jag tror man både känner igen sig och inte. Kanske kvinnorna av idag bara längtar efter andra saker?
Jag ska komma ihåg den 14:de och tänka lite extra på lilla mormor.
tittade också på babel om boken. idag har jag spenderat hela dagen med min mormor. gick och funderade på att köpa boken och skriva min och mormors historia medans hon lever och ge i present. min lilla mormor som är född 1920 och varit med och krattat löv hela dagen. kanske kommer det en liknande samlingsbok om pappor, eftersom de varit på ropet ett tag nu...
Om du missade att lyssna idag på Annelie Bränström Öhmans och min diskussion om "Min mormors historia", så kan du göra det i morgon kväll = onsdag.
Nya vågen, radions P 1.
Vårt samtal kommer sista kvarten i programmet efter en diskussion om Berättarteater och ett inlägg av Mikael Timm.
Skicka en kommentar