Nej, jag blev ju besviken. Det här var inte alls så spännande som jag hade trott och hoppats. Den omtalade och hajpade Livbåten av Charlotte Rogan började bra men föll platt. Grundhistorien är såklart fångande: en oceanångare förliser under resan mot USA 1914. 39 personer räddar sig i en livbåt och vi får sedan följa deras långa väntan på räddningen genom en ung nygift kvinnas ögon. Redan från början tar överlevnadsinstiknkten över hos människorna och de väljer att inte rädda ett litet barn som hamnat i vattnet och förtvivlat sträcker armarna efter dem. Och därpå följer ett slag Robinson-stämning i livbåten. Personer röstas ut, får dra lott om vem som ska hoppa över bord från den överfulla båten och övertalas att offra sig för de andra. Självklart blir det också en kamp om ledarskapet.
Det hela blir lite för invecklat för att vara trovärdigt för mig. Jag har helt enkelt lite svårt att tänka mig att man efter två veckor ombord på en liten livbåt, nästan utan mat, med endast lite vatten, dålig sömn, kyla och skräck, ändå har kraft att konspirera och skvallra, bilda pakter och smida planer.
Dessutom är huvudpersonen Grace, en osympatisk lycksökerska utan personlighet och även övriga karaktärer är tecknade på ett sådant sätt att man inte riktigt bryr sig om vad som händer med dem. Trist.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar