Majgull Axelssons nya roman Jag heter inte Miriam är en stark skildring av en människas kamp för att överleva. Det handlar om den romska flickan Malika, som i ett desperat försök att överleva, byter identitet i koncentrationslägret och blir den judiska flickan Miriam Goldberg, en lögn hon tvingas leva med resten av sitt liv. Ända tills den dag vi möter henne, på sin 85-årsdag, då sanningen plötsligt tränger sig på.
Det handlar om rangordningen i koncentrationslägren, om de inbördes hierarkier som fanns, och där romerna var längst ner. Och vi följer detta ur Miriams ögon när hon svikit sitt ursprung och tvingas betrakta sitt folk utifrån.
Det handlar om inställningen till romer i Sverige efter kriget, om ”tattarkravallerna” i Jönköping 1948.
Och det är inte minst en fasansfull och gripande skildring av livet i koncentrationslägren, ur en ung flickas synvinkel, en flicka som förlorar släktingar och vänner, som bevittnar Dr Mengeles grymma medicinska experiment på bl.a. romska barn.
Men utöver detta är det även en vacker berättelse om kärlek och vänskap. Och om lyckan i att vara vid liv, i att få hålla ett litet barn i sin famn och njutningen i att få äta jordgubbar med vispgrädde. En hyllning till livet mitt i det fasansfulla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar